Tobaksplantans blad

Tobaksplantans blad

Cigarrvärlden är fylld av olika begrepp och det kan vara svårt att omfamna och förstå dem alla. I denna artikel tänkte jag göra ett försök att förklara cigarrplantans anatomi och vad de olika blad som används vid cigarrtillverkning heter. Vi ska också försöka oss på att reda ut vissa begrepp som ofta blandas ihop gällande kropp, smaker och styrka. Många termer är engelska eller spanska, det är helt enkelt de två stora språken i cigarrvärlden. Vi har dock försökt att översätta i vissa fall och du hittar de svenska termerna inom parentes. Håll i hatten, häll upp en god dryck och tänd en favoritcigarr, nu kör vi!

Det pratas ganska ofta om en cigarrs form och storlek, ofta ligger till och med denna beskrivning med i cigarrens namn. Vad man mer sällan pratar om är vilka blad som använts i cigarren, detta borde egentligen vara minst lika intressant som formen då det i högre grad påverkar hur cigarren smakar. Möjligen beror det på att denna information är lite svårare att få fram än bara cigarrens vitola eller facon. Däremot pratar man ofta om en cigarrs kropp, vilket är en förenklad beskrivning om vad som gömmer sig i cigarren kan man säga.

När en cigarr rullas så används flera olika blad som har vuxit på olika ställen på tobaksplantan, vissa är kraftfulla i smakerna och har hög nikotinhalt medan andra är mildare i sin framtoning. Beroende på mixen så får cigarren den karaktär som skaparen eftersöker. Cigarrbladen skördas antingen för hand eller maskinellt, olika typer av tobak odlade i olika områden skördas på olika sätt och vid olika tillfällen. I vissa fall skördar man alla blad på en gång, i andra fall så skördar man blad för blad efterhand som de mognar och uppnår precis rätt ålder.

En tobaksplanta har ett specifikt antal par av blad som sträcker sig från plantans stjälk från marken och upp till toppen. Hur många ”nivåer” av blad skiljer sig lite från vilken typ av planta man pratar om, men vanligtvis är det mellan 6 till 8 lager av blad. En nivå, eller par av blad om man så vill, kallas för ”priming”. Dock har varje priming i sin tur ett eget namn, detta är mycket viktigt då varje nivå av blad har sin egen karaktär. Från början kallades endast bladen närmast marken för priming, eller ”sand leaves (sandlöv), men i normal konversation så säger man primings om alla nivåer.

För att göra det mer invecklat så har olika typer av tobaksplantor olika namn på sina nivåer, de två vanligaste typerna som används för cigarrer är dock Corojo-plantan och Criollo-plantan, så det är dessa vi kommer titta närmare på. Generellt kan man säga att de primings som Criollo har brukar användas för alla plantor bara för att göra det enklare, de flesta vet vad man menar om man kan dennes fem primings.

Criollo-plantans fem primings (nivåer) från toppen av plantan och nedåt är:

  • Corona
  • Ligero
  • Viso
  • Seco
  • Volado

Lär du dig dessa fem så räcker det gott, vill man nörda ner sig lite mer så kan man även lägga Corojo-plantans primings på minnet. Dessa är:

  • Corona
  • Semi Corona
  • Centro Gordo
  • Centro Fino
  • Centro Ligero
  • Uno Y Medio
  • Libra De Pie

Vi kommer fortsättningsvis att hålla oss till Criollo-plantans fem primings då dessa alltså räcker gott och primärt är de som används i dagliga diskussioner. Coronabladen är de blad som sitter absoult högst upp på plantan, dessa används sällan för att göra premiumcigarrer då de är väldigt små. Ligeros är de blad som sitter under Corona och används dock flitigt. Utanför Kuba så kallas alla de över bladen för Ligeros, inklusive Coronas, som egentligen är en underkategori till Ligeros. Så Coronabladen är alltså en typ av Ligero, men Ligeros behöver inte vara Coronablad, även om de kan vara det.

Ligeroblad är särskilld eftertraktade i preimiucigarrer då dessa blad får mest solljus och därför utvecklar mest smak och nikotin (kropp och styrka). Vid tillverkningen av en cigarr så används, som vi tidigare var inne på, olika primings från tobaksplantan. Detta för att få rätt smak, glöd, styrka och konstruktion. Ligeros är ganska kraftfulla och tjocka så normalt används de långt in i inlagan så att de övriga bladen i inlagan kan hjälpa Ligeron att brinna. Det mittersta lagret på plantan, Viso, används vanligen som omblad. Seco och Volado används oftast som filler. Gällande täckblad så kommer de ofta från plantor som odlats specifikt för att ta fram täckblad. Vissa cigarrer marknadsförs som gjord på enbart Corojo eller enbart Ligero, dessa cigarrer använder dock fortfarande blad från olika primings (enbart Corojo betyder ju enbart en typ av planta) eller från olika plantor (men samma priming) för att ändå få fram rätt mix så att cigarren blir njutbar och ens går att röka. Även om man här även mixar blad från både övre och undre Ligero-nivåerna. Skulle alla blad tas från översta Ligero-nivån så skulle cigarren knappt glöda och man skulle troligen få en rejäl nikotin-chock.

Förhållandet mellan färg och styrka

Alla termer som berör tobaksbladen har inte med primings, alltså var de har växt på plantan, att göra. Det är exempelvis ganska vanligt att man blandar ihop Maduro med att de kommer från ett speciellt ställe på plantan. Så är dock inte fallet, maduro är bladets färg och kan komma var som helst ifrån på plantan. Färgen har bladet fått av den efterbehandling som skett då bladet lagrats i högre temperatur så att sockret har karamelliserats och färgat bladet mörkt. Ett blads färg har alltså inget med var på plantan det växt och därmed har det även inget med styrkan i tobaken att göra.

Det är också vanligt, speciellt bland nybörjare, att koppla samman smak med styrka. Genom att förstå det faktum att ett maduroblad kan ha växt var som helst på plantan så blir det enklare att förstå varför det inte finns något direkt samband mellan styrka och smak (kropp). Styrka avser nikotinhalten i tobaken och kroppen avser kraften (eller styrkan om man vill krångla till det) i smaken. Eftersom nikotinhalten styrs av var på plantan bladet har växt så är det alltså primingen som styr detta och inte vilken färg bladet har, vilket dock kan påverka kroppen istället beroende på hur bladen har torkats och lagrats. Mörka cigarrer är ofta starkare och ljusare cigarrer är ofta mildare, men det finns också många starka ljusa cigarrer och lika många milda men mörka cigarrer. Styrkan sitter i vilka primings som använts och inte i färgen.

Jag hoppas att du fått lite mer kött på benen nu och att det inte blev allt för rörigt. Givetvis finns det många andra faktorer som påverkar smak och styrka så som vilken typ av tobaksplanta som odlats och hur den har odlats (under skynke eller under öppen sol etc.). Även jordmånen, miljö, distrikt och land har stor påverkan. I denna artikel har vi för enkelhetens skull bara utgått från primings, allt annat lika.

Här kommer en liten lathund kring vad vi har nämnt i denna artikel:

  • Primings = var på plantan ett blad växer. Ju högre upp desto mer smak och styrka har det.
  • Kropp = Kraften i tobakens smaker
  • Styrka = nikotinhalten i tobaken
  • Färg = påverkas till stor del av efterbearbetningen av bladen efter att de skördats, exempelvis torkning och fermentering. Kan påverka smakerna men inte nikotinhalten i någon större utsträckning.

Allt gott!

/Daniel

Här nedan hittar ni en bild som på ett ungefär visar hur bladen är uppdelade, notera att detta bara är en illustration för att på ett ungefär visualisera detta, det är ingen exakt återgivning... :)

Produkter

Handla

Information