Pipa används för att konsumera tobak i fast form och förekommer i flera varianter. En rökpipa består av ett huvud, ett skaft och ett munstycke där röken leds från glöden till användaren. Pipor tillverkas i olika material och former, vilket påverkar hur de används och underhålls. Piptobak är anpassad för att packas i en tobakspipa och skiljer sig från annan tobak genom skärning och fuktnivå. För att använda en pipa krävs även tillbehör som stödjer rengöring, hantering och förvaring.
Rökpipa har en lång historia och har använts i olika delar av världen med skiftande utformning. Tidiga pipor gjordes av lera, sten eller enklare träslag, medan senare modeller ofta tillverkas av briar eller andra värmetåliga material. Tobakspipa fick spridning i Europa under 1500 och 1600 talet när tobak introducerades från Amerika. Användningen har förändrats över tid, men grundprincipen med att förbränna tobak i ett huvud och leda röken genom ett skaft är densamma. Utseende och konstruktion varierar, men funktionen är likartad.
En pipa fylls med piptobak som placeras i huvudet och packas i flera lager. Packningen påverkar luftflöde och hur tobaken brinner. För löst packad tobak kan ge ojämn glöd, medan för hårt packad tobak kan göra det svårt att dra igenom luft. Efter tändning behöver glöden ofta justeras, ibland mer än en gång, vilket är normalt. Tempot spelar roll, snabb användning kan ge hög temperatur medan långsammare tempo ger stabilare glöd, och ibland mindre behov av korrigering.
Piptobak finns i olika skärningar som påverkar hantering och användning. Vanliga former är ribbon, flake och plug, där varje variant kräver något olika packning. Fuktnivån är också relevant, eftersom för fuktig tobak kan vara svår att hålla igång och för torr tobak kan brinna snabbt. Det förekommer att tobaken får ligga framme en stund före användning för att justera fukten. Val av piptobak påverkar hur ofta pipan behöver rengöras och hur glöden beter sig under användning.
Tillbehör används för att underlätta både användning och underhåll av pipor. Piprensare förs genom skaftet för att ta bort fukt och rester. Verktyg för packning och tömning används under och efter användning, ibland i samma moment, ibland vid olika tillfällen. Tändare och tändstickor anpassade för rökpipa används för att nå ned i huvudet utan att påverka kanterna i onödan. Förvaring i fodral eller ställ förekommer för att skydda pipor när de inte används, eller för att hålla ordning på flera exemplar.
Vid användning av en tobakspipa är det relevant att tänka på rengöring och vila. En pipa som används utan rengöring kan få beläggningar som påverkar luftflöde och funktion. Det är också vanligt att låta pipor svalna mellan användningstillfällen, eftersom materialet påverkas av värme. Hur tobaken packas, hur ofta den justeras och hur snabbt pipan används påverkar resultatet i praktiken. Det hela är en process där små justeringar gör skillnad, och där tålamod ofta sparar omvägar.