De som inte är insatta i cigarrens underbara värld blir ofta förvånad när man säger att man lagrar cigarrer, det är ofta i denna veva som det börjar gå upp för folk att cigarrer inte ska jämställas med cigaretter utan snarare med viner och annan mat & dryck. Personligen anser jag att det enda en cigarr och cigarett har gemensamt är att det ryker om båda, där stannar likheterna.
Så vad handlar då lagring av cigarrer om? Man ska inte förväxla lagring av cigarrer med förvaring av cigarrer. Förvaring är hur man, helt enkelt, ska förvara cigarrer för att de ska må bra. Lagring är hur cigarrer utvecklas med åren om man låter dem ligga under bra förvaring. Lagring är det som ofta är skillnaden mellan en bra och en utmärkt cigarr.
Vid lagring så ändras cigarrens karaktär, vissa gillar cigarrer unga och fräscha medan andra föredrar den mer erfarna och fylliga smaken som lagrade cigarrer ofta får. Den stora majoriteten gillar lagrade cigarrer men med det sagt så är det givetvis inget fel med att gilla dem unga, det är upp till var och en. Hur länge man lagrar en viss cigarr är upp till var och en, det finns inga genvägar utan man måste helt enkelt prova sig fram. Ett visst märke och modell kanske blir som bäst efter ett år medan ett annat blir som njutbarast efter 15 år. Det beror alltså på vilken cigarr det gäller samt dina personliga preferenser kring vad som är en utmärkt cigarr.
Generellt sett kan man säga att billigare cigarrer inte utvecklas lika mycket av lagring, köper man en lågkvalitativ cigarr så blir den inte plötsligt fantastisk efter lite lagring. Regeln ”skräp in, skräp ut” gäller alltså även för cigarrer. På tal om skräp så tänk på att en lagrad cigarr ibland kan luktar lite annorlunda, men den smakar dock gudomligt (förutsatt att den alltså är korrekt förvarad). Lite som ett ungt vin som är fullt av garvsyra innan det blivit lagrat och då istället smakar fantastiskt.
Vissa cigarrer är alltså bättre lämpade än andra för lagring. Ett exempel är cigarrer med stor gördelstorlek, alltså stor diameter/tjocklek. Ju tjockare en cigarr är desto mer tobaksblad, och ofta variation av tobaksblad, tenderar den att ha. Genom detta blir också den slutliga smaken av en lagrad cigarr mer komplex och rik. En tjockare cigarr har också fördelen att inlagan är bättre skyddad från yttre påverkan och kan ”gotta till sig” under stabilare förhållanden utan att bli störd av omgivningens temperatur, fuktighet och smaker. Vissa anser att täckbladet står för lejonparten av en cigarrs smak. Detta ska enligt dem betyda att cigarrer med kraftigt kurerade täckblad, typ Maduro, inte blir bättre av lagring utan snarare kan rökas direkt och redan då bjuda på fantastiska smaker. Huruvida täckbladet har så stor inverkan på en cigarrs smak, när inlagan ofta består av 3-7 blad och täckbladet bara är ett blad, tvistar dock de lärde.
Givetvis spelar miljön, som cigarrerna lagras i, stor roll. Att hålla rätt temperatur och fuktighet, samt balansera dessa på ett bra sätt, är av yttersta vikt för att resultatet ska bli bra. Vid för hög fuktighet och temperatur så riskerar dina cigarrer att mögla och vid för låga värden så avstannar lagringsprocessen. Just stabiliteten i miljön är också viktig, det vill säga att det inte är stora variationer i temperatur och fuktighet. Vid frekvent förekommande fluktuationer så drar cigarrerna ihop sig och sväller om vart annat. Detta kan gör att täckbladen spricker och därmed kan cigarrens syfte helt eller delvis förstöras.
Lyckligtvis är det enklare än vad många tror att skapa en miljö som cigarrer trivs i, det är på intet sätt raketforskning. Det bästa är givetvis en humidor, alltså en trälåda som är speciellt avsedd för just cigarrförvaring. Många anser att en låda i spanskt cederträ är optimalt då detta träslag ger rätt arom till cigarrerna samt att doften ogillas av cigarrbaggar som annars kan börja leva rövare bland dina godbitar. Ceder är också ett träslag som är bra på att hålla fuktighetsnivån stabil. Andra föredrar mahogny då detta träslag inte ger ifrån sig någon doft/smak alls. Mahogny är lika bra på att hålla en stabil fuktighetsnivå men skrämmer inte bort cigarrbaggar på samma sätt som ceder. Men vill man ha ett helt neutralt träslag så är alltså detta att föredra.
Tobaken i en cigarr i premiumsegmentet är ofta redan lagrad i 1-2 år, riktigt fina märken låter tobaken lagras i 3 år och i extrema fall kan tobaken vara lagrad i över 10 år innan själva cigarren rullas. Efter att fabriken fått tobaken från plantagen och sedan tillverkat cigarrerna så kan de bättre tillverkarna behålla cigarrerna i 1-2 år till för att de ska gifta sig och stabiliseras ordentligt. Tyvärr så är efterfrågan så hög på många märken att tillverkarna börjat slarva med detta och skickar ut cigarrerna direkt från rullborden, utan den kritiska mellanlagringen. I dessa fall är det upp till distributören, återförsäljarna och, sist men inte minst, dig att lagra cigarrerna så att de når sin optimala smakupplevelse.
Förutsatt att cigarren är av sådan art att den mår bra av lagring, alltså vanligtvis av tjockare typ samt long filler, så blir smakerna mindre ”vassa” och istället mer mogna och fulländade av lagring. Processen under lagringen kan i extremt korta ordalag beskrivas så här:
Ovan process är grovt förenklad och generaliserad men kan i alla fall skapa en liten bild av hur processen ser ut och vad det är som händer. Ett annat försök att, på ett övergripande sätt, försöka skapa någon form av lathund över hur länge en cigarr ska lagras är följande:
Ovan ska ses som en liten fingervisning och hjälp på traven, som vi tidigare nämnt så är det upp till varje enskild individ och cigarr när just denne har nått sin topp. Det finns helt enkelt inga snabba genvägar, du måste prova dig fram. Vilket i sig är halva nöjet med cigarrlivet!